Jag har väl spenderat ungefär 20% av mitt arbetsverksamma liv på facebook ungefär. Mitt jobb går ju ut på att sitta vid datorn och har man inget för sig - (eller även om man har det förresten) så sitter man ju på facebook. Jag har för ovana att gå med i massor med grupper som får mig att tänka: Så sant! Eller så känner jag den där känslan av att det beskriver mitt liv perfekt för stunden. Tråkigt bara att jag verkat tappa alla mina 250 grupper efter att facebook bytte ut kuggarna i maskineriet.

Vanligtvis så spyr jag galla över "kopiera detta till din status"-inlägg, men idag såg jag ett riktigt passande sådant:

Vik hädan Viktväktarna; Det finns ett nytt sätt att banta och det är: Jag har inte råd med med mat för jag har precis tankat bilen-dieten! Kopiera och sätt på loggen om du är trött på de hutlösa bensinpriserna.

Så sant!

Behövde tanka bilen igår, tro fan bensinen kostar över 14 kronor litern då. Hur ska man ha råd med det egentligen? Jo, man äter bara nudlar. Jämt. Alltid. Fårävör. Nu hoppas jag att någon på riktigt tar tag i det här med billigbensin.se eller vad sidan nu hette. Hade ju inte suttit fel att tjäna några ören per liter. Många bäckar små.

Bensin och bil är ju ytterligare fina bidragande orsaker till varför det är svårt att spara pengar. "Ta bussen!" säger någon. Ja, men peka järna ut den buss som kan ta Rydell till jobbet klockan 05.30. Själv går jag till jobbet de flesta dagar då han inte råkar börja sent. Och med råkar så menar jag verkligen råkar eftersom att hans arbetstider är ganska väderstyrda just nu. Sen tar vi bussen till Maxi och veckohandlar. Don't think so. Sen sitter vi hemma i lägenheten hela helgerna för att det inte finns något att göra i Karlskrona :D Wiie. Don't think so either.

Köpa en elbil? Nu är det ju så att Sverige ska delas upp i el-zoner där elpriserna baserat på överskott typ. Så i Norrland blir elen billigare och i Söder, där jag naturligtvis bor, ska den bli dyrare. Shitsauce. Kolbil? Vedeldad bil? Nya promenadskor? Damn it.

Nu innehöll ju inte mitt inlägg något om frikadeller, men jag gillar ordet frikadeller. Frikadeller. Hihi.

SOS! TESTINLÄGG!

Det stod att min blogg var borta eller avslutad, men herregud, det är den ju inte!?

Thank God it's Friday.

Jag slutar om 1,5 timme och då blir jag hämtad i min pumpavagn (V40) av min drömprins. Inga speciella planer ikväll pga bristande inspiration och ekande plånböcker. Imorgon ska dock kärleken iväg på fest och jag kommer att vara strikt upptagen med att göra absolut ingenting. Kul för mig. (Paus à la Borat) Not.

Vad ska ni göra i helgen?

Häromdagen var det Alla Hjärtans Dag och minsann, var det mysigt? It sure was.

Igår fick jag hjärtans-presenten av min älskling och han sa att det skulle vara en liten liten grej. Det var bara typ de snyggaste stövlarna jag sett, någonsin, och nu har jag dom på fötterna. Så fantastiskt söt är han! Jag älskar skor och det är ingen hemlighet. Man kan helt enkelt inte ha för många par i garderoben.

Idag var det meningen att jag skulle vara lite extra housewife:ig och laga en tjusig middag till min karl men, också utan överraskningar, slutar det med att han kommer få laga mat. Jag kan stå för efterrätten. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag är kulinariskt efterbliven. Fråga inte vad det blir för efterrätt bara, så kan jag låtsas att det är någon sjukt komplicerad parfaît.

I skrivande stund är det 93 minuter kvar tills jag slutar och får gå hem... eller iallafall till Hemköp. What to do, what to do?

I haz a sofa

Eller snart iallafall. Nu på söndag så kör vi en liten runda med släpet för att hämta den. En tjusig liten 3-sitsare så att jag äntligen kan sitta bredvid my man när vi spelar eller kollar på film istället för att sitta två kilometer bort i en fotölj.  Den är svart, men TG-klädseln-är-avtagbar för jag vill ha den i grått.



Blir en liten tur till Karlshamn med släp, så hoppas på fint väder. Så himla tråkigt annars. Hur som haver, idag är det äntligen fredag och den här kvällen ska spenderas hos John under kodnamn "Chillkväll". Imorgon däremot blir det först frisören eftersom att det är dags att förklara krig mot mitt hår. Efter det middag hos kärlekens farmor och farfar för att fira en styck födelsedag. Söndag, som sagt, Karlshamn och efter det blir det kanske till och med lite fint fikabesök. Håller tummarna.

Nu ska jag planera litegrann och googla ihjäl mig.

505

God morgon lilla bloggen!

Idag är jag på ett strålande humör trots att det inte är mycket som har gått rätt idag. Började morgonen med att bli vettskrämd av att väckerklockan går igång, ser en liten fyrfota siluett som kissar i hallen (faaaan!) så jag får sätta mig där med en skurborste innan jag trillar in i duschen och sedan slår nytt världsrekord i sminkning. Rydell däremot, sover och är omöjlig att putta upp förrän 10 minuter innan vi ska köra.

Utanför är det mulet, snöblaskigt och grått. Men det gör inget!

Jag och min stora kärlek har varit tillsammans i 13 månader denna härliga februaridag. Det var så himla vackert väder idag att jag till och med gick på en liten solo-promenad på lunchen idag, ackompanjerad av min kamera. Jag tog en enda bild och man såg ingenting på den. Och vet ni varför? Jo, för att den var tagen rakt mot solen! Solen! Det var soligt ute. Faktiskt så var det ganska varmt där solstrålarna föll och hujedamig vad jag mös.

En annan solstråle kom och hämtade mig efter jobbet idag. Dags för lite månadsfirande à la oss. Det blir makaroner och stekt falukorv, haha. Till efterrätt ska jag se vad jag hittar i skafferiet som är fullpumpat med socker och helst choklad på samma gång. Aktiviteterna för kvällen kommer att ske i tv-spels-zonen. That's the way, ahaa ahaa, I like it, ahaa ahaa.

Det är förövrigt 507 dagar kvar...

... you've totally raped my hair.

Morgonblogg har guld i.... nää. Här ligger jag i sängen med en liten katt på magen. Det andra lilla yrvädret springer omkrig med sin tratt och ställer till oreda för fulla muggar. Nu när de har fått frukost är de mina små kelgrisar, iallafall tills de kommer på att det inte är så värst tufft att gosa med matte. Lite tuffare att gosa med husse, men såhär dags är han redan på jobbet så det blir lite mission impossible. Jag vaknar lagom missnöjd för att jag inser att jag måste GÅ till jobbet, trots huvudvärk och onda knän. Och regn. Detta förgrymmade regn. Visst ska man kanske inte klaga nu när det äntligen inte snöar mer, men REGN? Hur som helst, när (om) jag kommer fram till jobbet så ska jag ta och klura ut en liten Månadens Uppgift iallafall. Om den skulle innehålla paraplyer och anti-regn-danser så kan ni ignorera den då jag med största sannolikhet fått ett regnrelaterat psykbryt.

Jag hatar den här dagen så förbannat innerligt!

Imorse fick jag gå upp tidigare för att det visade sig att en av katterna kissat i ett hörn i hallen. Jag har spenderat tre dagar i rad med att skura den satans kvadratmetern med såpa, golvrengöring, diskmedel och ättika. Strött ut doftätande pulver och vitpeppar i mängder men likförbannat sätter hon sig där, den urinmarkerande vildvittran. Det var bara till att skura igen klockan 06.00.

Tog naturligtvis längre än jag väntat mig, precis som alla andra gånger, så jag hann inte äta frukost. När jag stressat packar ihop allting jag ska ha med mig till jobbet inser jag att jag inte kan hitta min externa hårddisk någonstans. Kollar igenom alla väskor jag någonsin använt, vänder på kläder i garderoben, gräver mig igenom lådor och kollar igenom städskåpet av alla ställen, men den förblir försvunnen.

Den är ovärderlig för mig. Där finns alla bilder från mina bröders konfirmation, min student, alla våra semesterresor, familjebilder och bilder från Kiss-konserter och så vidare. Saker som aldrig någonsin går att få igen eller ersätta. Så nu är jag arg, ledsen, trött, kall och hungrig.

Jag hatar den här satans dagen så förbannat innerligt.

Jag var tvungen att starta om min telefon för att den råkade ut för något slags episkt fryslagg. Kommer sedan på att jag inte har min PIN-kod i huvudet. Åh, typiskt. Försöker logga in på Telenors hemsida "Mina sidor" för att se vad jag har för PIN. Där får jag till min stora lycka beskedet: eftersom att jag bytt från kontantkort till abonnemang så måste jag registrera om mig och då ta emot ett engångslösenord via SMS. Hur skulle det gå till?

Jag sätter mig i Telenors kundservice-chatt där jag rullar tummarna i 25 minuter innan det blir min tur. Jag säger då att jag har glömt min PIN-kod men eftersom att jag precis gjort om mitt kontantkort till abonnemang så kan jag inte logga in på hemsidan för jag har inte registrerat om mig.

Svar: Registrera dig på Mina Sidor genom att ta emot ett enångslösenord via SMS.

Jag: Jag kan ju inte göra det för mobilen är avstängd. Jag har ju glömt PIN-koden.

Svar: PIN-koden syns på fakturan.

Jag: Okej, när kommer den då? För jag har inte fått någon faktura än, så nytt är abonnemanget. Dessutom är jag på jobbet.

Svar: Vi kan skicka PUK-koden via post.

Jag: Jättebra, men jag behöver den idag.

Svar: Du kan registrera dig på Mina Sidor för att se din PIN-kod.

Eh?
Jag: Jo, du sa det, men hur gör jag med engångslösenordet via SMS på min avstängda mobil?

Svar: Du kan ta emot SMS-et och sedan läsa det när du har satt igång den.

(Vad i helvetes jävlar??)
Jag: Toppen du, men jag kan ju inte sätta på den för mitt problem var ju att jag glömt PIN-koden.

Svar: Den syns på fakturan.

(Är han en bot eller?)
Jag: Jo, det sa du också. Men jag har inte fått någon faktura ännu. Finns det inte något annat sätt att få reda på sin kod?

Svar: Vi kan skicka den via post till dig

(Men jag dör!)
Jag: Jaaa... men om jag måste få reda på den idag? Finns det alltså ingen lösning?

Svar: *Kopierar in skitlångt stycke från kundservice-handboken om hur jag registrerar mig på Mina Sidor* Var det något annat du undrade?

Jag: Är du snygg?

Svar: Ursäkta?

Jag: Ja, hur fan fick du annars det här jobbet?! *Stänger chatt*


Vilken MUPP. Vilken otroligt stor mupp! Så nu sitter jag här med telefonen avstängd och filosoferar. Jag behöver ju inte alls den idag. Ser ni hur jag himlar med ögonen? Åh jag är så arg så jag tror att jag spricker snart!

Mina helt galet snygga skor kom med posten och åkte direkt upp på piedestalen. Nya skor får alltid extra mycket kärlek och uppmärksamhet hos mig (är jag störd? mycket möjligt). Rydell kom in genom dörren med ett postpaket i handen och sa "du verkar ha fått något spännande här". Jag bokstavligen flög upp ur stolen och kastade mig över det. Mums!



Köpte dom då av en av snyggingarna man hittade på fitnessfestivalen 2010. Brukar läsa hennes blogg när jag sitter på jobbet. Jag har inte rört en fena sen 2005 kanske, när jag höll på med hästar och whatnot. Men jag har faktiskt blivit lite inspirerad. När vi åkte till Göteborg för festivalen, Rydell och jag, så trodde jag stenhårt att jag skulle åka därifrån med enbart komplex, men faktiskt så trillade jag därifrån med lite motivation. Så varje dag nu går jag två kilometer i rasande tempo, äter nyttig(are) och överväger allvarligt att leta upp någon sport jag kan tänka mig att hänge mig åt. Jag har verkligen provat lite av allt; simning, fotboll, ridning, pingis, tennis, magdans... Rydell erbjuder (offrar!) sig och frågar om jag inte ska följa med till gymmet, men grejen är den att jag helt enkelt inte klarar av att göra sånt när jag vet att någon annan kan se. Nej, jag är medveten om att majoriteten inte bryr sig ett dugg om lilla mig där, men det är en mental blockering. Så, briljanta förslag på annat att göra, någon?

Rydell började jobba kl sex imorse och han lovade att vara tillbaka vid nio och jag kunde ligga kvar i sängen. Nu är klockan snart halv tolv så att ligga kvar i sängen är inget riktigt option. Gick upp och gjorde mig i ordning bara för att komma på att det inte spelar någon roll för jag har ingenting att göra och kan inte ens åka hem till mamma en stund för jag har inga pengar till bussen. Tacka vet jag när jag var liten och det kostade en femma att åka buss. Det var lagom. Hittat en (för mig) ny möjlig favoritartist idag genom att jag slösurfat intensivt ett par timmar; Olly Murs. Finns massor med honom på Spotify, sök! Kan inte rekommendera någon speciell låt, men han är en riktig solskenssångare. Ska återgå till att dansa vilt i vardagsrummet i tro och hopp om att ingen ser!

Heliga fiskpinnar! Det fungerade verkligen. Nu kommer det bli bloggande av ska ni se, gott folk. Det är nämligen så att min telefon har bråkat väldigt mycket med mig när det gäller att blogga, men se på den, ni fungerar det ju. Klockan sju en lördag, vad gör man annars liksom? Fick två små (stora) brev på posten häromdagen! Skorna jag köpte av Heidi Vuorela hade äntligen kommit! Hade tänkt länka till hennes blogg med men så roligt fick jag inte ha. Hon är iallafall fitnessnyggingen på omslaget till tidnigen BODY som finns ute nu. Såg henne på fitnessfestivalen i december när Rydell och jag var där. Jag, som har Latmask som andranamn, blev faktiskt sjukt inspirerad och kände för att börja ta tag i saker och ting - så det har jag gjort nu. Går snabba promenader på ett par km varje morgon, äter sågflis (Allbran) till frukost och tackar nej till den där kakan. Hm, beach 15 iallafall haha. På tal om sågflisen så är det nog dags för lite frukost nu ändå.

Jag kommer ihåg en gång i kanske... tredje klass, när min pojkvän (naww) skulle uppträda på klassens timme. Han mimade och "dansade" (ja, rörde sig från sida till sida sådär som man alltid gjorde) till låten Movie star. En tjej som satt bredvid mig frågade om jag verkligen tyckte det var okej att han sjöng om andra tjejer. Så där satt jag, längst fram och log jättestort för jag tyckte han var så duktig, men blixtsnabbt växlade jag till att se dödsallvarlig ut, och sen log jag igen och så vidare, om vartannat. Jag satt alltså rakt framför honom och såg helt bipolär ut. Manodepressiv i ljusets hastighet. Stackars pojk, han såg helt förstörd ut.

Nu har det gått mer än ett decennium, jag måste fråga om han kommer ihåg det.

Igår hade jag en sån däringa sjukt efterlängtad ledig dag. Hade så många planer på lut, och så ska Rydell naturligtvis jobba - som vanligt. Jag dog lite där. Hur som helst så bestämde jag mig för att göra något jag vanligtvis inte gör, nämligen att laga mat. Så jag spenderade ungefär två timmar i köket och gjorde en EPISK tacopaj. Man vet att man lagar mat sällan när pojkvännen kommer in genom dörren och blir nästintill chockad över att det doftar mat från köket. Och minsann, tog han inte kort på det också? Jaja, gott blev det iallafall.

Den här veckan masade vi oss för att handla rätt tidigt och tja, det var väl det onödigaste vi kunde gjort egentligen. I onsdags gick vi ut på restaurang med hans familj, idag ska vi hem till mina föräldrar på middag och imorgon ska vi hem till hans moster för att äta ytterligare lite. Gratis är gott.

Förövrigt så är det så tomt och tyst här på jobbet idag att jag måste be mig själv vara tyst för att jag andas så högt... Stor mening att receptionisten sitter här när det inte finns någon att receptionera. Gaah.

Såå... det kommer in en kille med sitt CV i högsta hugg. Han ska på arbetsintervju hos en Göran. Jaha? Vid vilket företag? Nää, det vet jag inte. Säkerhetsföretag, kanske. Kanske? Ja, men det känns ju tryggt. Jag gissar att det är Protex Security som precis har flyttat in. De är så pass nyinflyttade att skyltarna fortfarande säger Hitta Hem Mäklarbyrå. Leder dit honom och han travar snällt efter. Där var det helt tomt. Uteslutningsmetoden leder mig till att tro att han alltså ska till Securitas, så jag släpper av honom vid deras dörr istället. Ger honom instruktioner om den hemliga knackningen (skämt åsido, de öppnar sällan) och släpar mig ner till receptionsdisken igen. Jag hör hur han frågar efter en Håkan, men där fanns det ingen sådan. Men? Vafan... Då måste det ju vara Protex Security iallafall. Han får låna telefonen och ringer ett nummer som han antecknat så stort att det tar upp en hel A4-sida och får svaret: Ah, shit du... jag är strax där. Han blänger lite på mig (I think) och säger "Ja, det var ju en jävla tur." efter att han lagt på luren. Två minuter senare kommer säkerhetssnubben in, bärandes på ett stort flak med cola. Därför var han sen.

God bless Coca-cola :D

Hej.

Jag har helt enkelt inte tid att sitta och blogga när det händer en massa saker i mitt liv. Av någon anledning så fungerade inte bloggen häromdagen (vet inte varför jag skrev det när jag menar igår) när jag ville lägga upp en fin bild på ett kvitto på typ en meter som jag och älsklingen släpade ut från IKEA i Kalmar. När vi (han) drog vagnen så kändes det ju som om om vi köpt halva affären, och det gjorde det även när vi satt i bilen, och en stund efter att vi lagt alla lådorna i lägenheten. Men när vi väl packat upp allting och monterat allt som monteras skall, då kändes det som om vi inte alls hade köpt någonting. Knappt hälften av det vi borde ha eller behöver. En byrå tillexempel. Det var nämligen huvud-item på listan över saker som behövs, men inte fan kom vi hem med någon byrå.

Hittade en superfin och faktiskt väldigt billig på hemsidan. Mätte och mätte och mätte lite till, och den verkade passa bra i sovrummet. Men så kommer vi till "byråavdelningen" på IKEA och så är det är dvärgbyrå. Men kollar man då på den som är lite större då ser man ju direkt (med lite fantasi) att den inte alls skulle få plats där inne. Det skulle bli en stor koloss mitt i alltihopa som säkert slukar sängen om vi lämnar den obevakad om ens för ett ögonblick.

Igår fick jag äntligen ner granhelvetet som drivit mig till vansinne genom att se försäkräcklig ut, tack vare katternas vilda upptåg. Skrev en liten sång som heter Katten satt i granen som var väldigt uppskattad av min igenkännande sambo. Den var suspekt lik Ekorrn satt i granen, fast med lite fler svärord och hot om att hamna på blocket.se.

Och nu över till något helt annat. Fick en julklapp skickad till mig från Los Angeles: Skittles! Hur awesome var inte det? Dom tog slut ganska (jätte-)fort. Älskar godis. Fick Starburst-kolor också... jag dog av mys när jag satt och åt dom framför tvn. Jag skickade en julklapp tillbaka, men den kom nog aldrig fram x.x Posten när den är som bäst. Har ägnat större delen av förmiddagen idag åt att spåra olika företagspaket som skickats de senaste veckorna. De flesta var helt åt helvete felskickade rent ut sagt. Andra var borta och vissa låg och väntade någonstans... Hmm. Känns poänglöst att skicka dagens sändningar, för jag kommer ändå bara att få sitta och spåra dom sen igen...

Håll alla tummar och tår ni har.