Med ett nytt år kommer 365 nya chanser till att hitta på något alldeles extraordinärt, något galet och spontant, lagom mysigt, eller bara tända ett värmeljus och äta pasta á la Lady och Lufsen. Själv har jag så många planer jag skulle vilja sätta i verket, men självklart kan man ju inte genomföra alla.

I år kommer mitt största projekt att vara min sambos födelsedag. Med risk för att han av någon okänd anledning skulle trilla in här på bloggen så kan jag såklart inte säga någonting om projeket innan det är klart, men det betyder inte att jag inte har tiotusen andra idéer att genomföra under tiden och dela med mig av - såklart.

I julklapp gav jag ju honom ett Presentkort på att köra Supersportbil, som exempelvis typ Lamborghini eller Ferrari... vad han vill, i 70 minuter med instruktör och att få testa bilen han valt till absolut max. Han absolut älskar Top Gear så det var inget svårt val. Frågan är väl bara hur jag ska kunna få honom att vilja köra V40 igen efter det.


... är att, precis som jag, komma på ett helt annorlunda och speciellt sätt att fira er partners födelsedag! Detta gäller oavsett personen i fråga fyller 20, 33, 47, 50 eller 72. Jämna nummer, femmor och nollor... vad spelar det för roll? 2011 ska bli ett år att minnas även om man fyller på en trea.

Lycka till!

Jag hatar den här dagen så förbannat innerligt!

Imorse fick jag gå upp tidigare för att det visade sig att en av katterna kissat i ett hörn i hallen. Jag har spenderat tre dagar i rad med att skura den satans kvadratmetern med såpa, golvrengöring, diskmedel och ättika. Strött ut doftätande pulver och vitpeppar i mängder men likförbannat sätter hon sig där, den urinmarkerande vildvittran. Det var bara till att skura igen klockan 06.00.

Tog naturligtvis längre än jag väntat mig, precis som alla andra gånger, så jag hann inte äta frukost. När jag stressat packar ihop allting jag ska ha med mig till jobbet inser jag att jag inte kan hitta min externa hårddisk någonstans. Kollar igenom alla väskor jag någonsin använt, vänder på kläder i garderoben, gräver mig igenom lådor och kollar igenom städskåpet av alla ställen, men den förblir försvunnen.

Den är ovärderlig för mig. Där finns alla bilder från mina bröders konfirmation, min student, alla våra semesterresor, familjebilder och bilder från Kiss-konserter och så vidare. Saker som aldrig någonsin går att få igen eller ersätta. Så nu är jag arg, ledsen, trött, kall och hungrig.

Jag hatar den här satans dagen så förbannat innerligt.

Jag var tvungen att starta om min telefon för att den råkade ut för något slags episkt fryslagg. Kommer sedan på att jag inte har min PIN-kod i huvudet. Åh, typiskt. Försöker logga in på Telenors hemsida "Mina sidor" för att se vad jag har för PIN. Där får jag till min stora lycka beskedet: eftersom att jag bytt från kontantkort till abonnemang så måste jag registrera om mig och då ta emot ett engångslösenord via SMS. Hur skulle det gå till?

Jag sätter mig i Telenors kundservice-chatt där jag rullar tummarna i 25 minuter innan det blir min tur. Jag säger då att jag har glömt min PIN-kod men eftersom att jag precis gjort om mitt kontantkort till abonnemang så kan jag inte logga in på hemsidan för jag har inte registrerat om mig.

Svar: Registrera dig på Mina Sidor genom att ta emot ett enångslösenord via SMS.

Jag: Jag kan ju inte göra det för mobilen är avstängd. Jag har ju glömt PIN-koden.

Svar: PIN-koden syns på fakturan.

Jag: Okej, när kommer den då? För jag har inte fått någon faktura än, så nytt är abonnemanget. Dessutom är jag på jobbet.

Svar: Vi kan skicka PUK-koden via post.

Jag: Jättebra, men jag behöver den idag.

Svar: Du kan registrera dig på Mina Sidor för att se din PIN-kod.

Eh?
Jag: Jo, du sa det, men hur gör jag med engångslösenordet via SMS på min avstängda mobil?

Svar: Du kan ta emot SMS-et och sedan läsa det när du har satt igång den.

(Vad i helvetes jävlar??)
Jag: Toppen du, men jag kan ju inte sätta på den för mitt problem var ju att jag glömt PIN-koden.

Svar: Den syns på fakturan.

(Är han en bot eller?)
Jag: Jo, det sa du också. Men jag har inte fått någon faktura ännu. Finns det inte något annat sätt att få reda på sin kod?

Svar: Vi kan skicka den via post till dig

(Men jag dör!)
Jag: Jaaa... men om jag måste få reda på den idag? Finns det alltså ingen lösning?

Svar: *Kopierar in skitlångt stycke från kundservice-handboken om hur jag registrerar mig på Mina Sidor* Var det något annat du undrade?

Jag: Är du snygg?

Svar: Ursäkta?

Jag: Ja, hur fan fick du annars det här jobbet?! *Stänger chatt*


Vilken MUPP. Vilken otroligt stor mupp! Så nu sitter jag här med telefonen avstängd och filosoferar. Jag behöver ju inte alls den idag. Ser ni hur jag himlar med ögonen? Åh jag är så arg så jag tror att jag spricker snart!

Mina helt galet snygga skor kom med posten och åkte direkt upp på piedestalen. Nya skor får alltid extra mycket kärlek och uppmärksamhet hos mig (är jag störd? mycket möjligt). Rydell kom in genom dörren med ett postpaket i handen och sa "du verkar ha fått något spännande här". Jag bokstavligen flög upp ur stolen och kastade mig över det. Mums!



Köpte dom då av en av snyggingarna man hittade på fitnessfestivalen 2010. Brukar läsa hennes blogg när jag sitter på jobbet. Jag har inte rört en fena sen 2005 kanske, när jag höll på med hästar och whatnot. Men jag har faktiskt blivit lite inspirerad. När vi åkte till Göteborg för festivalen, Rydell och jag, så trodde jag stenhårt att jag skulle åka därifrån med enbart komplex, men faktiskt så trillade jag därifrån med lite motivation. Så varje dag nu går jag två kilometer i rasande tempo, äter nyttig(are) och överväger allvarligt att leta upp någon sport jag kan tänka mig att hänge mig åt. Jag har verkligen provat lite av allt; simning, fotboll, ridning, pingis, tennis, magdans... Rydell erbjuder (offrar!) sig och frågar om jag inte ska följa med till gymmet, men grejen är den att jag helt enkelt inte klarar av att göra sånt när jag vet att någon annan kan se. Nej, jag är medveten om att majoriteten inte bryr sig ett dugg om lilla mig där, men det är en mental blockering. Så, briljanta förslag på annat att göra, någon?

Rydell började jobba kl sex imorse och han lovade att vara tillbaka vid nio och jag kunde ligga kvar i sängen. Nu är klockan snart halv tolv så att ligga kvar i sängen är inget riktigt option. Gick upp och gjorde mig i ordning bara för att komma på att det inte spelar någon roll för jag har ingenting att göra och kan inte ens åka hem till mamma en stund för jag har inga pengar till bussen. Tacka vet jag när jag var liten och det kostade en femma att åka buss. Det var lagom. Hittat en (för mig) ny möjlig favoritartist idag genom att jag slösurfat intensivt ett par timmar; Olly Murs. Finns massor med honom på Spotify, sök! Kan inte rekommendera någon speciell låt, men han är en riktig solskenssångare. Ska återgå till att dansa vilt i vardagsrummet i tro och hopp om att ingen ser!

Heliga fiskpinnar! Det fungerade verkligen. Nu kommer det bli bloggande av ska ni se, gott folk. Det är nämligen så att min telefon har bråkat väldigt mycket med mig när det gäller att blogga, men se på den, ni fungerar det ju. Klockan sju en lördag, vad gör man annars liksom? Fick två små (stora) brev på posten häromdagen! Skorna jag köpte av Heidi Vuorela hade äntligen kommit! Hade tänkt länka till hennes blogg med men så roligt fick jag inte ha. Hon är iallafall fitnessnyggingen på omslaget till tidnigen BODY som finns ute nu. Såg henne på fitnessfestivalen i december när Rydell och jag var där. Jag, som har Latmask som andranamn, blev faktiskt sjukt inspirerad och kände för att börja ta tag i saker och ting - så det har jag gjort nu. Går snabba promenader på ett par km varje morgon, äter sågflis (Allbran) till frukost och tackar nej till den där kakan. Hm, beach 15 iallafall haha. På tal om sågflisen så är det nog dags för lite frukost nu ändå.

Jag kommer ihåg en gång i kanske... tredje klass, när min pojkvän (naww) skulle uppträda på klassens timme. Han mimade och "dansade" (ja, rörde sig från sida till sida sådär som man alltid gjorde) till låten Movie star. En tjej som satt bredvid mig frågade om jag verkligen tyckte det var okej att han sjöng om andra tjejer. Så där satt jag, längst fram och log jättestort för jag tyckte han var så duktig, men blixtsnabbt växlade jag till att se dödsallvarlig ut, och sen log jag igen och så vidare, om vartannat. Jag satt alltså rakt framför honom och såg helt bipolär ut. Manodepressiv i ljusets hastighet. Stackars pojk, han såg helt förstörd ut.

Nu har det gått mer än ett decennium, jag måste fråga om han kommer ihåg det.

Igår hade jag en sån däringa sjukt efterlängtad ledig dag. Hade så många planer på lut, och så ska Rydell naturligtvis jobba - som vanligt. Jag dog lite där. Hur som helst så bestämde jag mig för att göra något jag vanligtvis inte gör, nämligen att laga mat. Så jag spenderade ungefär två timmar i köket och gjorde en EPISK tacopaj. Man vet att man lagar mat sällan när pojkvännen kommer in genom dörren och blir nästintill chockad över att det doftar mat från köket. Och minsann, tog han inte kort på det också? Jaja, gott blev det iallafall.

Den här veckan masade vi oss för att handla rätt tidigt och tja, det var väl det onödigaste vi kunde gjort egentligen. I onsdags gick vi ut på restaurang med hans familj, idag ska vi hem till mina föräldrar på middag och imorgon ska vi hem till hans moster för att äta ytterligare lite. Gratis är gott.

Förövrigt så är det så tomt och tyst här på jobbet idag att jag måste be mig själv vara tyst för att jag andas så högt... Stor mening att receptionisten sitter här när det inte finns någon att receptionera. Gaah.

Såå... det kommer in en kille med sitt CV i högsta hugg. Han ska på arbetsintervju hos en Göran. Jaha? Vid vilket företag? Nää, det vet jag inte. Säkerhetsföretag, kanske. Kanske? Ja, men det känns ju tryggt. Jag gissar att det är Protex Security som precis har flyttat in. De är så pass nyinflyttade att skyltarna fortfarande säger Hitta Hem Mäklarbyrå. Leder dit honom och han travar snällt efter. Där var det helt tomt. Uteslutningsmetoden leder mig till att tro att han alltså ska till Securitas, så jag släpper av honom vid deras dörr istället. Ger honom instruktioner om den hemliga knackningen (skämt åsido, de öppnar sällan) och släpar mig ner till receptionsdisken igen. Jag hör hur han frågar efter en Håkan, men där fanns det ingen sådan. Men? Vafan... Då måste det ju vara Protex Security iallafall. Han får låna telefonen och ringer ett nummer som han antecknat så stort att det tar upp en hel A4-sida och får svaret: Ah, shit du... jag är strax där. Han blänger lite på mig (I think) och säger "Ja, det var ju en jävla tur." efter att han lagt på luren. Två minuter senare kommer säkerhetssnubben in, bärandes på ett stort flak med cola. Därför var han sen.

God bless Coca-cola :D

Hej.

Jag har helt enkelt inte tid att sitta och blogga när det händer en massa saker i mitt liv. Av någon anledning så fungerade inte bloggen häromdagen (vet inte varför jag skrev det när jag menar igår) när jag ville lägga upp en fin bild på ett kvitto på typ en meter som jag och älsklingen släpade ut från IKEA i Kalmar. När vi (han) drog vagnen så kändes det ju som om om vi köpt halva affären, och det gjorde det även när vi satt i bilen, och en stund efter att vi lagt alla lådorna i lägenheten. Men när vi väl packat upp allting och monterat allt som monteras skall, då kändes det som om vi inte alls hade köpt någonting. Knappt hälften av det vi borde ha eller behöver. En byrå tillexempel. Det var nämligen huvud-item på listan över saker som behövs, men inte fan kom vi hem med någon byrå.

Hittade en superfin och faktiskt väldigt billig på hemsidan. Mätte och mätte och mätte lite till, och den verkade passa bra i sovrummet. Men så kommer vi till "byråavdelningen" på IKEA och så är det är dvärgbyrå. Men kollar man då på den som är lite större då ser man ju direkt (med lite fantasi) att den inte alls skulle få plats där inne. Det skulle bli en stor koloss mitt i alltihopa som säkert slukar sängen om vi lämnar den obevakad om ens för ett ögonblick.

Igår fick jag äntligen ner granhelvetet som drivit mig till vansinne genom att se försäkräcklig ut, tack vare katternas vilda upptåg. Skrev en liten sång som heter Katten satt i granen som var väldigt uppskattad av min igenkännande sambo. Den var suspekt lik Ekorrn satt i granen, fast med lite fler svärord och hot om att hamna på blocket.se.

Och nu över till något helt annat. Fick en julklapp skickad till mig från Los Angeles: Skittles! Hur awesome var inte det? Dom tog slut ganska (jätte-)fort. Älskar godis. Fick Starburst-kolor också... jag dog av mys när jag satt och åt dom framför tvn. Jag skickade en julklapp tillbaka, men den kom nog aldrig fram x.x Posten när den är som bäst. Har ägnat större delen av förmiddagen idag åt att spåra olika företagspaket som skickats de senaste veckorna. De flesta var helt åt helvete felskickade rent ut sagt. Andra var borta och vissa låg och väntade någonstans... Hmm. Känns poänglöst att skicka dagens sändningar, för jag kommer ändå bara att få sitta och spåra dom sen igen...

Håll alla tummar och tår ni har.