Mina deprimerade perioder brukar vara ett par veckor, men av någon anledning så har jag lyckats tvinga mig ur denna efter bara några dagar. Känns ganska bra faktiskt och jag kan då istället ta och berätta om något lite trevligare. Idag är sista dagen i skolan inför en fem dagar lång ledighet och det sitter ju väldigt fint, måste jag säga. Men ändå började inte dagen så bra. Jag försov ju mig helt totalt och ena delen av dagens Engelska Nationella missade ju jag då. Nåväl, det tyckte engelska läraren inte var någon direkt kris och sa bara att det var okej och att jag kunde vara med på andra delen. Kändes ju iallafall lite bättre då. När alla frågorna var besvarade och klara var det dags för lunch och jag och Jasmine satt och diskuterade nysningar under sagostunder. Ganska intressant och fängslande ämne om du frågar mig x) Hursomhelst, när vi ätit gick vi en liten tur på stan för att jag panikar lite över för lite finkläder i garderoben nu i sommartiden när älsklingen tar studenten och allt. Har inget att ha på mig. Jobbigt. Men det är inte det jag skulle komma till. När jag och Jasmine kommer till skolan står byggnaden i lågor! Eller okej, det gjorde det inte. Men den kunde ha gjort det ^ ^ . Branlarmet tjöt och brandkåren svischade förbi i sin röda fina smörlåda för att kasta sig in igenom de röda portarna (kasta sig i ungefär tre kilometer/timmen...).Jag tror att de hade kafferast. Efter ungefär en kvarts väntande fick vi gå in igen och smörlådan drog iväg, lite som Team Rocket efter ännu ett misslyckande. Det visade sig faktiskt att det inte ens var någon på vår våning som hade dragit igång larmet och vi blev rätt förvånade faktiskt.

Men nu sitter jag här efter en stunds planlöst promenixande i skogen utanför huset med kameran i högsta hugg. Tänkte att jag kunde lägga in lite fina bilder på bilddagboken, men nix pix - så snäll är inte bilddagboken alls idag. Så jag vet inte om det blir något av det. Men det gör inget. Kan sitta här i min säng och mysa lite allmänt i Simons tjocka tröja x) Den doftar helt najs och grejer. <3 Listan över saker att fota till mitt lilla projekt i estetisk verksamhet är lika lång som när jag började, men det gör ingenting det heller faktiskt =) Jag är ju ledig imon på dagen så jag kanske kan kidnappa älsk litegrann för en fotosession?

Men nu ska här lyssnas på musik! Träffade en kille på Porslinan igår. Han hette Anton och sjöng fantastiskt bra. Presenterade mig lika udda som jag brukar och bad helt rakt upp och ner om låten han spelade efter att han sagt att det var hans egen. Jag fick den såklart. Angel of Love. Den är så himla fin, till hans flickvän - som helt klart måste vara ofantligt sjuuukigt underbar om man skriver en så bra låt bara genom att se henne i ögonen. Som du sa, så hoppas jag att vi ses nån mer gång =)

Jag anser att jag har bra humor.

Någonstans i skåne:
-"Mamma, hur stavas [haay]?"
-"H - A - J"
Pojken kommer in i köket med sin fina bild.
Texten lyder: HAJ MAMMA! =D


Bild från min lilla promenad i skogen :)

Idag såg jag en man på cykelbanan. En ganska vanlig iakttagelse om det inte varit för att han satt i en Ford Focus. Både föraren och nummerplåten bara skrek turist! Eller, nja.. föraren var rätt tyst. Nummerplåten också när jag tänker efter. Tänk om allas nummerplåtar skulle sitta där på bilen och skrika ut vem man var? Jag vill nog inte veta vad min skulle sagt då.
- "Morgontrött uppmärksamhetskåt primadonna som mer än en gång om dagen anser sig bättre än andra, ibland främmande, människor pga av ytterst fåniga och obetydliga saker!" Tja, jag tror att den hade fått skrika en egenskriven förkortning i såfall. Ger förresten ett lagom bra första intryck. Ska man träffa någon ny så måste man nästan ta bussen om man inte råkar ha en snäll skylt som bara skriker bra saker.. det skulle ju förresten providea ett litet lyft för Blekingetrafiken. Eller, hm.. det kanske är bättre om skyltarna bara är snälla, tysta och istället bara skriker visuellt att man är turist, eller vad man nu är.

På tal om ingenting alls så .. I Amerika (var annars?) diskuteras det nu huruvida dömda sexualbrottslingar måste ha en dekal på sin bil som berättar om just det. Men nää, säger Folkets (smått-retarded?) Vänner och hävdar att detta skulle vara kränkande. Jamenvafan, säger jag då. Det är väl mer kränkande att bli utsatt för den där typen? Det är väl inte mer än rätt egentligen? Varför har han rätt.. (eller hon för den delen) till ett vanligt liv om man nu mentalt dödat någon. Tänk på den där tjejen/kvinnan/barnet? En dekal är det som borde gälla! Varför inte införa det i Sverige? Ja, det var väl en dum fråga.. För i Sverige måste vi vara snälla mot alla små brottslingar av alla grader. Gulligulligull på dem. Blä. Nej, nu blir jag arg.

Istället kan jag då berätta att vi Svenskan i skolan har vi fått i uppgift att fram till terminens slut skriva blogg. Jag hade ju redan en, men jag vet inte om det var så himla många andra i klassen som hade det? Nu måste vi skriva minst två inlägg i veckan, vilket betyder att jag får slarva betydligt mindre med att logga in här haha. Tydligen så ska vi också skriva om .. ja, något med åsikter, jag vet inte riktigt. Fult att jag inte har fler åsikter än de jag precis uttryckt. Annars skriver jag ju mest om betydelselösa (för andra, absolut inte för mig!!) saker som händer i mitt liv. Men visst, vill fröken Emma läsa om det så får hon väl göra det. Känner inte riktigt för att rikta in min blogg på något otroligt seriöst då den är till för mig och ingen annan. Nog om det.

Nu blir det glass om ni ursäktar mig.
Miao och Ciao.

Ibland har vi alla sådana dagar när vi är på "rätt" humör och känner att vi verkligen kan och vill skriva saker som vi vet med största sannolikhet kommer att få läsarna av texten att skratta - en sådan dag var det igår och såklart hade jag ändå inte en tanke på att skriva något. Dumt. Istället sitter jag här i min säng denna ljuva sommarliknande morgon och tittar ut genom fönstret och funderar lite över livet. Känns lite som ett totalt nerköp, men jag är nöjd ändå.

I förrgår till igår fick jag träffa Simon för första gången på en halv evighet (fyra omtalade dagar) och det var helt genomtrevligt, om jag får säga det själv - och även om jag inte får det så gjorde jag det just. Han trillar nog in ikväll efter att han och Selma jobbat med projektarbetet. Och nästa lördag ska vi nog se om vi inte kan åka iväg och hitta på någonting, lät så himla mys det han föreslog ;D <3
 
Idag är det, på tal om ingenting, 69 dagar kvar till Spanien.
Inte längtat så mycket sen den första gången jag åkte dit - vilket var några år sen haha.

Ja, men until nästa gång. (=

Ja, det står ju Duquesas hamn - och inte något namn på något fattigt hotell. Vi bor i lägenhet.

Klockan tickar iväg och oavsett vad min felinställda datorklocka säger så är klockan 23.40 right now och jag börjar bli trött som en sill. Hur trötta de nu är återstår för amerikansk forskning att fastställa. Just sådan däringa underlig forskning har jag och pappa funderat lite över. De där konstiga sakerna de går ut och säger i radio och tv.. Låt oss säga att de har framför sig 1200 cancerpatienter. De frågar alla och envar av patienterna "Har du någon gång i ditt liv ätit potatis?". Svaret blir väl såklart ja? Där satt den! Du får cancer av potatis! Kommer ni inte ihåg att de sa det för flera år sedan? Att just potatis av alla rotfrukter var starkt cancerframkallande i för höga doser. Jaha, ja det var väl trevligt att veta, antar jag. Men som sagt, sådan forskning - vad är den bra för? Man får cancer av allting om man äter eller dricker för mycket av det. Så långt är vi med.

Något annat man inte heller vill ha för mycket av - ja, det är ju nationell prov. Idag var det skriftliga delen i engelska som stod på schemat. Vi förlorade vår högt älskade sovmorgon och fick istället börja 8.20 (vi började egentligen 10.05 så det sved lite). Men det som vad det uddaste (!) idag var helt klart att alla andra skolor fick vara lediga efter att de skrivit provet. Alla andra.. men vi fick ha både historia och datorkunskap. Rättvist? Naah, det tycker inte vi iallafall. Så vi snodde lite lärar-kaffe och njöt av att se lilla Björn leta efter sin kopp med panikglimten i ögat. Så kan det gå (A).

Imorgon ska jag förresten få träffa min älskling för första gången sedan i måndags. Jaha, tänker du. Det är ju faktistk bara torsdag så det är väl inte så farligt? (Fredag kanske det är när du läser, vad vet jag?) Men för mig är det dödligt farligt. Känns inte alls som tre/fyra dagar. Snarare som en tre/fyra veckor. Usch. Det värsta är att jag inte överdriver alls när jag säger hur det känns O.o.  Något gladare att berätta? Jo, det har jag. Träffade Linus idag och var med honom en stund. Det var himlans roligt, som vanligt. Bara för att vi är udda? Teaterapa som teaterapa, liksom. ^^ Måste göra lite reklam för The Wiz.. det finns några biljetter kvar till Konserthuset i Karlskrona. Det är sevärt, jag lovar. =) Nog om reklamande och tickande, nu är det dags att sussa.

Miao and Ciao / Kitty

Det är den andra april och jag är sjuk. Det är faktiskt inte så hemskt. Det ger mig mycket tid att bara slappna av, ta det lugnt, (dricka mjölk genom jordgubbssmakande sugrör), lyssna på musik, få läxor gjorda och bara ... bara vara helt enkelt. Just nu är jag nog den människan som ger det bästa ansiktet åt "corny" och bara allmänt "kärlekssjuk". Men så blir det om man sitter och lyssnar på mysmusik och betraktar fotot på sängbordet samtidigt som man ler fånigt när man slänger ett öga på ringen som så strålande pryder mitt vänstra ringfinger. Det är vi sådana tillfällen man bara vill skriva en hel A4 sida med småfåniga tankar som får andra att fnittra lite och tycka att man är sådär fjollilgt överlycklig, men kanske ändå borde skriva om något som intresserar andra? Jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra, men jag kan ju utan tvivel säga att det var för att jag ville göra så som jag öppnade upp min blogg idag och bestämde mig för att skriva. Ja, jag tänker alltså ut orden allteftersom att jag skriver dem - så om det blir lite fel så kan det mycket väl vara därför och inte för att jag är otroligt grammatiskt inkorrekt och tycker om att störa perfektionister med naglar i ögonen... med flit.

Idag har jag fått blommor. Nej, vänta. Vi har fått blommor idag. Jag och Simon :) Min farmor kom förbi med ett stor, fin bukett för någon timme sedan och på kortet stod det att de var från fler än dem. Faster, farbror, kusiner och gamlamormor var också med. Så vår-härliga är de - blommorna. Just nu står det på mitt lilla provisoriska bord inne på mitt rum, väl skyddade från två blomsterätande tigrar (kissekatterna är nog på nedervåningen). Vet fortfarande inte var vi (<-- jaa, det är trevligt att vara sig själv i plural, men det är inte så jag menar) önskar oss i present av mor och far min. Det är kanske så att vi helt plötsligt kommer på något som är helt strålande att önska sig. Nåväl, nu är det raka vägen i säng för min del. Vila bort alla stygga förkylningstomtar :)

Puss & Kram

Today's the day.
Jo, det var väl ungefär var jag behövde säga för min egen del. Men för din del som inte har den blekaste om vad jag sitter och tänker på är det ju lite svårare att hänga med och jag misstänker att detaljer är något du fiskar efter?
Och visst, det kan du väl få då. Idag - precis just idag - är den lyckligaste dagen i mitt liv. Förstår ni om jag säger att det är bättre än att vara sex år gammal och få en ponny?  Jag kan nu ta en titt på mitt vänstra ringfinger och säga -"släng dig i väggen ponnykrake!" och jaa.. plötsligt tändes en lampa? Fetstil tack : Vi har förlovat oss.

Föreställ dig en otroligt vacker guldring som på insidan visar två små hjärtan samt namn och datum
... en lätt touch av "wow, herregud" och vips så har du våra ringar.

 Jag tänker inte sitta och skriva mer detaljer om detta ikväll, faktiskt. Kommer ändå inte kunna låta bli att prata om det imorgon och skriva mer om det i flera dagar. Istället ska jag bara klä om för att åka och hämta min fästman(!) när har jobbat färdigt och så är det raka vägen hem för att öppna champagne-flaskan. Wish me luck.

Och! Inte att glömma - dagens sista blogg-tanke till söta Isa & Martin för den kommande "första natten" i egna lägenheten! =D  Puss