Jag kommer ihåg en gång i kanske... tredje klass, när min pojkvän (naww) skulle uppträda på klassens timme. Han mimade och "dansade" (ja, rörde sig från sida till sida sådär som man alltid gjorde) till låten Movie star. En tjej som satt bredvid mig frågade om jag verkligen tyckte det var okej att han sjöng om andra tjejer. Så där satt jag, längst fram och log jättestort för jag tyckte han var så duktig, men blixtsnabbt växlade jag till att se dödsallvarlig ut, och sen log jag igen och så vidare, om vartannat. Jag satt alltså rakt framför honom och såg helt bipolär ut. Manodepressiv i ljusets hastighet. Stackars pojk, han såg helt förstörd ut.

Nu har det gått mer än ett decennium, jag måste fråga om han kommer ihåg det.