Tack!

2010-11-08


Jag blev så himla glad när jag läste den här kommentaren imorse. Det gav mig verkligen en liten extra kick. Det är nämligen så att jag så sent som i onsdags sa att jag funderar på att sluta blogga. Visst är det skönt att skriva av sig lite ibland och att folk (enligt statistiken) läser vad jag skriver. Men det är just det som är grejen. Jag ser bara hur många läsare jag har via statistiken och hittar inga bevis alls för er existens på något annat håll.

Håller ni inte med om att det är mycket roligare och lättare att dela med sig av sitt liv, vad man tänker på och kluriga funderingar när man får lite feedback, eller åtminstone en random kommentar? Ni finns ju trots allt där ute, om det inte är en samling bottar som besöker min blogg varje dag. Det kanske är Anna?

Gör er existens känd! Vad vill du läsa om?


Innan du kommenterar kan du tänka på att sätta namn på ditt inlägg.
Anonyma kommentarer kommer helt enkelt inte att få någon uppmärksamhet.

Då min blogg inte är en reklampelare, rekommenderar jag att du läser inlägget
innan du gör reklam för dig själv, din bloggtävling eller dina nya kattungar.

Sen är det fritt fram att dela med dig av vad du tänker på; fluffiga saker,
tips eller feedback, men vårda ditt språk. Det här är inte mellanstadiet.




Ditt namn
Kom ihåg mig

E-postadress: (syns bara för Kitty)


URL/ Bloggadress:


Vad har du på hjärtat?


Trackback

Min profilbild