Frall-filosofi

2010-07-20

Jag har varit och köpt en liten frukostfralla och alldeles nyss satt jag med den i handen. Botten var dock lite för bränd för min smak så den lämnade att ligga och blänga på mig från botten av papperskorgen. När jag slängde den hörde jag ekot av människor som säger:  Hur kan du slänga mat när barn svälter i Afrika? Då blev jag nästan arg faktiskt. Jag betalade för min fralla, det är inte som om jag snodde den av de afrikanska barnen och skrattar åt deras trånande miner när jag skadeglatt slänger det som jag inte orkar äta upp själv. Det skulle lämna mig med två val, antingen svälter jag själv för att det inte ska vara "orättvist" och ger mina matpengar till Rädda Barnen. Eller så får jag stålsätta mig och proppa i mig all mat fastän jag för länge sedan passerat "mätt" och nu bara sträcker mig mot "sjukt illamående".

Eller så kan jag ju börja springa runt med massvis med mätinstrument och noggrant dokumentera mina matvanor så att jag kan räkna ut precis på smulan hur mycket jag behöver att äta så att det aldrig blir något över och jag blir alldeles lagom mätt - för det låter ju realistiskt, right?

Allt detta bara för att min frallbotten var bränd. Tack Preem :/



Innan du kommenterar kan du tänka på att sätta namn på ditt inlägg.
Anonyma kommentarer kommer helt enkelt inte att få någon uppmärksamhet.

Då min blogg inte är en reklampelare, rekommenderar jag att du läser inlägget
innan du gör reklam för dig själv, din bloggtävling eller dina nya kattungar.

Sen är det fritt fram att dela med dig av vad du tänker på; fluffiga saker,
tips eller feedback, men vårda ditt språk. Det här är inte mellanstadiet.




Ditt namn
Kom ihåg mig

E-postadress: (syns bara för Kitty)


URL/ Bloggadress:


Vad har du på hjärtat?


Trackback

Min profilbild