Vila i frid Gabriel.

Vi var inte precis de närmsta av vänner, men vi var inte sämre än att vi spontant stannade och pratade med varandra. Jag har sett dig varje dag sedan vi gick i åttan tillsammans, det känns overkligt att veta att jag aldrig får se dig igen. Vad som hände är snart allmänt känt, vad som låg bakom tror jag inte att jag vill veta.

Jag vet att jag kommer minnas alla dina galna historier och upplevelser med ett leende. Eftersom att jag vet att inga ord egentligen räcker till för att förklara någonting längre, tänker jag sätta punkt i min text, men bara ett kommatecken i din historia.

En sak är säker, du har gjort verkligheten lite overkligare..