Just nu sitter jag i Lund hemma hos älsklingen och nickar nöjt för mig själv när jag tittar på hur den lilla ettan ser ut. Allting är uppackat och golvet är nyskurat. En lyckad flytt. Den tog hela dagen, och gav mig väldigt lite tid över till mitt "karusellåkande" men det känns ändå värt det.

The best part:
Jag har fått ställa saker och ting där jag hittar dom - och såklart där jag tycker det passar ^^

The suck-iest part:
De mentalt minderåriga som envisas med att posta taskiga, barnsliga och felstavade kommentarer på bloggen. Senaste konstverket lyder såhär: "Du är den äckligaste människan jag någonsin sett-_- du tror att du är så perfekt... men du är verkeligi så äcklig och ful, hoppas du dör din tönt"

Jag har lite att säga om den kommentaren.

• Stor bokstav! Använd stor bokstav!
• Jag är inte på något sätt äcklig, jag är tvärtom ett mycket renligt litet djur som gör mitt bästa för att se bekvämt prydlig ut.
• Jag tror inte att jag på något sätt är perfekt men är däremot en obotlig perfektionist när det kommer till saker så som symmetri på matbordet, inga utstickande strängar på gitarren, skolarbeten och telefonboken - för att bara nämna några. Har konstigare saker för mig också..  :)
• "Verkeligi".. nej, jag kan inte ens kommentera det. Det smärtar mig för mycket att ens skriva ordet själv. Dock är det inte lika illa som att stava gilla med J eller bäst med E.
• Om jag nu nödvändigtvis måste vara en tönt så får jag väl göra det bästa av det. 

Ska återgå till att fixa och dona med småsaker i lådor.
Till er nyfikna läsare som undrar om mina träd (japp, du är ensam) så kan jag berätta att det nyaste trädet råkat ut för en kattmassaker men att den lilla gröna stjälken har blivit stor! Har döpt honom till Göran eftersom att det (på inga vis) passade bra ihop med Egon - som för övrigt också mår bra och har fått en stor kruka. Stolt mamma.