Jag hade tänkt hålla mig till de riktiga höjdpunkterna. Första dagen var inte fantastisk eftersom att det var kallt, regnigt och aningen tråkigt. Bussresan började klockan 07.00 och vi var framme 7,5 timmar senare. Efter att ha släppts av på Warfvinges väg vid skolan fick vi våra väskor. Jag och Jasmine knatade iväg för att köpa oss vars ett tunnelbanekort. Resten av dagen gick ut på shopping i regn, att träffa Pierre (Ja, du får mer text senare) och att gå på bio på Sergel. Det blev Wall-E och det var helt klart en av de sötaste filmer jag någonsin sett.

Torsdag. Nästa dag var det, efter en kall dag/kväll/natt, dags för OS- grenarna på Stadion. Olyckligt nog vaknade både jag och Jasmine med den mest otroliga förkylningen i mannaminne. Mycket té och hostande senare befann vi oss ändå vid platsen för tävlingarna trots att vi var sjukanmälda. Iklädda de där omtvistade cheerleadingkläderna var vi inte allt för varma. Efter att ha fått några gliringar av förvånansvärt korkade personer ansåg jag inte att OS sög mer än vad jag tyckt när jag först kommit dit - det kunde inte bli värre. Men tydligen kunde förkylningen det. Efter OS gick vi hem igen och njöt av det skräp tvn hade att erbjuda. Vi njöt visst lite väl länge eftersom att vi fick stressa en hel del för att hinna komma i festkläderna och ta oss tillbaka till skolan - där festen skulle äga rum -  i tid. Vi kom lite försent, men fint folk kommer väl ändå aldrig i tid? När vi klagade lite om att tåget just gått när vi kom dit fick vi iallafall lyssna lite till en kille som stod där och lirade lite elgitarr. Trevligt. Väl på festen fick vi lyssna till öronbedövande jubel varje gång mannen med mikrofonen tystnat. Kort sagt så snodde Karlskrona åt sig sjundeplaceringen, vilket faktiskt var lite sämre än vi trott. När DJn sedan drog igång musiken dansades det vilt och hela golvet var fullt. Trots det tillkom det fler och fler till dansskaran efter att de första låtarna hade fått folk att släppa loss lite. Eller som den däringa kinesen .. "rocka loss". Han var misslyckad.

Lärarna hade också ett litet framträdande på scenen den kvällen när de sjöng den omskrivna versionen av YMCA, som istället blivit METG. Väldigt vackert och typ två personer klarade av den komplicerade uppgiften att göra rätt bokstav åt rätt håll i rätt takt och på rätt ställe i sången. Antagligen var de stockholmare och hade övat i en vecka. När det gällde dansen var Karlskronas lärare de som var mest aktiva av alla lärarlag. Detsamma gällde Karlskronas elever som glatt tog upp hela Dj-scenen och jag var en av dom. Stod där mest hela tiden kom jag på i efterhand. Det var rätt okej, även om man råkade ut för lagom udda killar som kom upp och dansade. Förmodligen mest för att man var blond och hade tight kort klänning. Men trevligt var det iallafall - tills att en av dom faktiskt drog upp klänningen = mindre trevligt. Bestämde mig ändå för att ge honom en örfil och inte tänka mer på det. Ingen kommer att komma ihåg det ändå för jag var rätt snabb. Värst var när tre stycken stod tätt inpå mig och skulle dansa med (eller snarare bara gnugga sig mot..) mig. Tafsiga, men jaja, det var bara dans.

Fredag. Dagen började med en trevlig ledig förmiddag som bara avbröts av att man skulle lämna bagaget i bussen 9.30. Vi blev körda in till centrum och tog en promenad längs Drottninggatan för att leta efter någon liten present till födelsedagsbarnet som ni hittar på bild i det förra inlägget. Det blev en liten panda och en speciell penna. Visst låter det segt? Men han blev glad - that's all that matters. När halva Drottninggatan var avverkad gled vi in på Gallerian och där hittade jag typ Stockholms enda lilla utrotningshotade Espresso House. Kitty blev klad hest och köpte latte. Yumz. Efter en visit på BR gled vi återigen ut på Drottninggatan och fortsatte till Hötorgshallen där det köptes kaffe och Jasmine köpte Turskish Delight till Emma och sig själv vilket i min mening var vidrigt med ungefär femton "i". =) Ytterligare vandring och vi mötte våra två dansande lärare Carl och Kalle (dock dansade de inte på stan även om det varit roligt). Håkan gick också med dom så vi slog följe för att äta tillsammans med dom och Yvonne i Kungshallen. Vi konstaterade att Carls mentala ålder var 75 efter att Kalle berättat om hur de gått in på ett café och Carl faktiskt bett tjejen i kassan att sänka musiken! Där satt man faktiskt för att fika! Jag frågade om han inte skulle slagit henne lite med käppen också, men det hade han tydligen inte gjort. Antagligen mest för att han inte har någon käpp. Annars jävlar.

Efter vår lilla matstund var det nästan dags att bege sig till Riksdagen för vårt guidade besök, men innan dess hade jag och Jasmine följt med Yvonne till centralstationen för att köpa en pocketbok. Jag köpte "Livet på en kylskåpsdörr" som var förvånansvärt bra. Lyckades också med att fastna i snurrdörren på vägen dit. Kände mig speciell. På insidan. Vi kom aningen sent till riksdagen men det gjorde ingenting för vi fick ändå inte komma in än. Gjorde bort mig lite på vägen dit, men detaljer detaljer. Efter en säkerthetskontroll där vi alla var tvungna att ta av oss kläderna för att någon hade satt igång metalldetektorn på skarpt alarm så fick vi ... nej okej. Vi tog av oss jackorna och fick ett fint blått klistermärke. Mitt satt upp och ner för att tanten som satte på mig det inte kunde sikta. Mycket gående och en del segt prat senare fick vi faktiskt se någonting som var värt besväret. Första kammaren var lite häftig även om målningarna var galet usla. Plenisalen (hur många s?) fick vi också gå in i och det är det ju inte alla som gör. Guiden förklarade att taket var lite extra lågt så att rummet inte skulle kännas omänskligt stort. Den stora grådaskiga tygbiten som hänger på väggen bakom talmannen kan jag alltså berätta för er att den hade storleken av en normalstor tvåa (lägenhet då, för er som behöver lyssna på Klartext på radion) Vi fick dock inte röra ett visst räcke eftersom att detvar nyvaxat. Kungen ska ju dit på tisdag så man kan ju inte ha skabbiga politikers fingeravtryck där. Det låg en massa kvinnor på knä i trapporna och putsade mattorna också - där vi gick med skor. Hej jag är mer värd. Eller värdinna. Upptäckte förresten att de i hissen inte hade någon knapp till våning 4. Det stod istället 1 2 3 5 6 7 på tavlan. Guiden förklarade att det var för att våningarna gick in i varandra på ett ställe. Men då kan man ju fråga sig varför inte våning 5 fick heta 4 ? Oförståeligt, precis som politikers svar ska vara.

När den kewla busschauffören kom för att hämta oss efter riksdagsbesöket var det hemåt bussen rullade. Vid ett övergångsställe i innerstan gick några coolkids förbi extra sakta och jävlades. En av dom var lite extra cool och spottade på bussen. Blixtsnabbt åkte fönstret ner och chaufförens näve slogs ut när han skrek åt fanskapet. "Det gör du inte om en gång till, ditt jävla slyngel!" Föreställ er nu detta med en go dialekt också. Han fick en del applåder. Någon som inte fick lika mycket applåder var Carl när han vägrade sluta guida oss i mikrofonen. Visst, han drog några helkassa skämt som ingen skrattade åt, men vi skrattade åt när han berättade hur han som reseledare glömt en av sina två chaufförer på vägen. Gött. xD Vägen hem var seg eftersom att det var galet långt och vi kollade på Alla hans ex. En film som jag naturligtvis sett alldeles nyligen. Täppt som ett igenkorkat vattenhål på vintern var jag i näsan och allt var en aning jobbigt. Fick vara glad åt att vi körde förbi Lasse-Stefanz och fick se dom sova på sin buss. Yay.

Det var allt jag hade att säga för den här gången, men jag kommer nog att tjata lite mer om det ändå.
Tjingeling.