Det blir allt mer dramatiskt att åka buss. Idag blev jag inträngd av en stor (!) utländsk farbror i bredvid. Han pratade otroligt dålig engelska och ingen svenska alls.
- You married? Jag försökte svara nej, men direkt efter mitt N hamnde en stor luden turkhand på mitt lår. Jag ropade ut, "I'm married! I'm married! Me wife!!" Jag bänder loss den stadigt greppande handen och han tittar lite konstigt på mig.
- "Your boy good?" Jaa, bra som fan, svarar jag.
- "How old you?" 17 svarar jag och får till svar att det är en bra årgång!
- "Your boy.. he sleeps for you?" Han höjer ögonbrynen upp och ner och juckar lite i sätet. Inte sexigt för en ca 150 kg tung turk att syssla med på bussen. Sen tar han mig på låret igen. Jag ställer mig upp och säger högt och argt över hela bussen:

- "Men vad i helvete! Det här är Sverige och i det här landet kan man inte ta på tjejer hur som helst bara för att man är karl!" Jag flyttade mig och hamnade bredvid en tant som såg väldigt nöjd ut med livet efter att ha hört vad jag sa. Hon klappade mig på armen och sa, svenskar som du behövs.

Såhär i efterhand låter det rätt otroligt även för mig att jag skulle sagt så, men eftersom att jag vet om att jag har en hel buss full av vittnen så känns det rätt bra ändå.