Det var högst underligt. Drömde hela natten om att jag mådde hur bra som helst. Och då menar jag verkligen sjukt utopiskt euforiskt bra! Och så vaknar jag med feber O.o Isn't that ironic? Typiskt är det iallafall, jag som behövde gå på historian. Men nej nej, för allt i världen xD Låt mig inte göra det. Just nu är klockan ungefär kvart över sex och jag vaknade för två timmar sedan helt utan allt vad feber och sjuklingssyndrom heter - vilket är ganska retfullt.

Imorgon är det iallafall fredag och det kan man ju se fram emot mest för att det är fredag och att skolveckan har tagit slut när den stora visaren pillar på sjuan samtidigt som den lilla pluttvisaren antastar trean. Ja, 15.35 alltså.
Fast, när jag tänker efter så tar dagen slut lite tidigare på ett sätt - och senare på ett annat. Hemtentamen i historia. Det betyder att vi får gå ifrån skolan 80 minuter tidigare och istället sitta hemma och kämpa med något (som man betvivlar kommer bli det minsta bra) i kanske 5-6 timmar istället. Känns väldigt upplyftande, ja. Svenskaprovet som lägligt nog  är placerat direkt på morgonen imorgon borde vara mycket lättare då det inte har något att göra med första världskriget eller ryska revolutionen. Det handlar istället om att analysera (sönder) sagor av olika slag.

Om jag går tillbaka till drömmandet så kan jag nämna att jag ägnade ett par drömminuter till att sväva in i det som hände mig igår. Tyvärr urartade det till en mardröm och blev högst obehagligt. (Som om det inte är bra som det är?) Men annars är det bra.

Förutom att jag fått på tok för lite gjort idag känner jag mig ganska hopplös mest för sakens skull. Och lite strössel av sjukt-ivägen-för-folk. Känns mest som att jag stör alla människor pga av att jag själv inte gör någonting. Får helt enkelt skaffa mig en ny hobby. Eller varför inte ett sådant där paketpris. "Liv ingår". Jag blir stressad av att jag inte kan hjälpa folk som stressar när de inte behöver stressa egentligen. Shit, snacka om att inte leva som man lär. Får va utnyttja mina sista timmar på min sjuklingsdag och fundera ut en alldeles otroligt fantastisk plan för "veckan efter nästa vecka" då det mesta i stressväg borde vara över för folk. Iallafall för folk (okej.. folk är en enda person insåg jag nu..) jag bryr mig om. Simon dådå. Såklart.  Och varför? Varför?! Varför finns det inte ett speciellt ensamt litet ord för veckan-efter-nästa-vecka? Det tar en evighet att skriva. VENV? Nej gud så fånigt. I-landsproblem<3

Ciao for now.