Men hello! Efter spanskan, som jag kom i tid till, var det föreläsningsdags på samhällskunskapen. Vi hade en journalist där som berättade om allt från utbildningen till själva yrket, plus och minus samt underliga men underhållande anekdoter. Mot slutet när hon presenterade olika slags intervjupersonligheter blev det ganska roligt, men hon hade ett språk som skulle kunna få vilken svensklärare som helst att hoppa upp och ner skrikandes och få känslan av att lärare borde återfå rätten att aga med linjal.

På lunchen var det lagom god mat. Tänk er den minsta räkan i hela världen. Halvera den stackarens storlek och lägg några sådana bitar i en mjölkig och kraftigt övervitpepprad sås tillsammans med max två stycken likastora krabb(?)bitar. Serveras med överkokt pasta. Trots maten och den inte helt mättade hungern fortsatte dagen och det var engelska och matte som fick våldshålla kvar vår uppmärksamhet. Lite kul var det though när matteläraren kommer in genom dörren och konstaterar att matten nu fått en ny benämning. På tavlan skriver han stort Matte Bläää ... vilket bevisar att han som många andra lärare läser min blogg. Hej Per!

   
Såhär glada var Jade och Emma på matten.. Jade envisades med censurering.